I mittens rike härskar Larsen

Sitter i lyan, har laddat Cash (American III) på spelaren och ska just till att skriva ett utskick till dagspressen. Och det ska gudarna veta. Det är inte lätt att skriva om varför de ska recensera eller skriva något om just min skiva. Särskilt inte när man som eget-bolags-snubbe måste skriva det själv.

I ärlighetens namn. Det är ju inte den mest säregna skiva som gjorts (om det nu ska vara något självändamål?...) och jag själv är inte heller den mest spännande gestalten som promenerar gatorna (enligt min nya obetalda manager...).

Nåväl, ska man skriva i tredje person?
" Den nya spännande poprockaren Jonas Larsen... hans nya album "Som ett..." har fått fina recensioner. Hans melodier fångar lätt lyssnaren vid första ögonblicket... etc... kort sagt: I mittens rike härskar J. Larsen ".

Och va fan är det... Alla som får skivan vet ju att den släpps på eget bolag. Blir rätt befängt att sitta och glorifiera sig och sitt... så Nej.

Skriva PR-mässigt?
"I veckan gick singeln "Pojken med hjärtat" från Jonas Larsens nya album "Som ett pappersplan mot solen" upp på B-rotation på P4 Riks. Flera lokala stationer spelar redan låten på A-rotation och snart hägrar svensktoppen... etc... han har överlag fått fina recensioner"...(läs 1st fin recension i Sydvenskan... men ändå...).

Förvisso är allt om p4 sant (och jävligt kul!) men...
Nej. Så klychigt...
Okey. Vad är det då i min musik som kan vara av allmänintresse. Vad är det med denna "Whitest middleclass boy alive", årgång 30, vad är det i hans musik som kan appelera till musikrecensenten och skribenten?

Och ju mer jag ställer frågan, desto mer tänker jag på texterna till skivan. Där någonstans vilar nog det unika. Det som är starkast i min musik. Eller åtminstone, det som jag själv är mest stolt över. Jag gör helt enkelt så. Skickar ett vitt blad med lite urdrag från texter på skivan som rubbar mig.

Det är säkert ruggigt otaktiskt med tanke på att jag borde spinna lite på att det går så bra på P4 för närvarande. Men va fan. Det är väl musik och text det ska handla om. Och om det väcks någon form av intresse hos dagspressfolket så kanske de läser detta och får reda på lite mer. Och om inte. Ja, då agerade jag iallafall som som ville och kände för. Och det kan vara nog så skönt i ett samhälle där alltmer går ut på att tillfredställa andra för att tillfredställa sig själv.

Enkelt så - varför mitt utskick endast kom att bestå av citaten nedan samt plattan.

Ur Låt 8.
"Det blåser en mild vind/ över vårt land/över det som borde vara vinter/Det borde vara vidder/där vinterdjuren springer/och i spåren följer flickan/.../Och du hoppas när du sitter där med två unga ögon/när plastbilarna smälter/ att det är bara du som ser/"

Ur Låt 5.
"Signalen bryter tystnaden i rummet/det är vännen från London som ökar/hastigheten på visarna/ja, han är alltid på väg nånstans/och darwinisten står och hånler på håll/må bäste man vinna/Men det kommer lugna sig snart/Det måste lugna sig snart/".

/J